Citasha

Har fortsatt min jakt på att ställa allt tillrätta vad gäller CSN o pengar. Hur det går kommer att visa sig om ett par månader men jag har bestämt mig för att plugga iaf. Skiter det sig fullständigt får jag väl helt enkelt hoppa av då.
Nu är garderoberna på plats o vi har börjat packa in kläder. Det blir bra dethär!
Är ensam hemma med fulvovven o tagit lite tid för att pyssla om mitt yttre. Känns som om jag inte riktigt haft varken tid eller ork till detta det senaste. Såndär lyx ni vet som att plocka ögonbrynen så att det faktiskt blir två, duscha så att folk slipper må illa när de kommer inom en meters håll samt avlägsna vinterpälsen som redan börjat växa vildare än på en björn.

Har insett än en gång att jag verkligen är en hundmänniska. Hur jobbigt det än må vara ibland så är det värt slitet. Nu är vi ju två också, tre dom veckorna lillkillen är hemma :) O att svärföräldrarna kan avlasta oss gör ju givetvis väldigt mycket :) Älskar den fula jycken, fast jag vill strypa honom när han väcker mig på morgonen genom att stämpla mig med en tass i ansiktet, alt. stoppa in sin sliskiga tunga i mitt öra.

Nu ska jag göra lite chaité o krypa ner i soffan!

.

Verkar ha kommit in i ett oflyt just nu. Ska betala tillbaka 23 000 på studielånet innan månadens slut, o får antagligen inget nytt studielån heller. Så då får jag lägga pluggandet på hyllan o gå till arbetsförnedringen istället.
Lite konstigt att dom kräver en sån stor summa pengar hux flux. Jag har 150 spänn just nu, o det lär ju inte bli mer. Så det lär väl gå till inkasso?
Kuk.
Så trött på dessa jävla pengar som det alltid är brist på. Det är inte kul att behöva leva på andra när man är 24 år. Jag vill kunna klara mig själv.
Ska iaf säga upp lägenheten i dagarna o säga upp telefonen, så där försvinner ju en hel del utgifter.
Men även om det är frustrerande att aldrig ha pengar, så har jag hittat min plats i livet där jag är lycklig o trygg, och det är det viktigaste :)

Anyhow, Siw var o hälsade på i helgen o vi tog det väldans lugnt. Bara slapp i soffan, film o massa onyttigheter :)




Jäjä...

5 månader med min Gro idag och jag älskar dig mer och mer för varje dag :) Du är det bästa i denhär välden.






.

"Chesire" - Heidi Taillefer





.

Trött som bara den, men så fort jag sluter ögonen börjar jag drömma. Om hud som glider av, skaver och gör ont. Om höga höjder o illaluktande döda hundar.
Jag tänker hålla ögonen öppna tror jag bestämt..

.

Priden var lyckad o helt värd hela lönen jag slitit för :)
Mot all förmodan o till allas häpnad anlände jag o Gro prick klockan 8.00 på torsdag eftermiddag för att hämta upp Kila, Ana och Therese.
Med bilen full av flator, alkohol o allt annat man kan tänkas behöva (som tex Kilas första hjälpen-kit) begav vi oss mot el stockholmo med glatt humör.
Fördelen med att inte ha körkort är att man med någorlunda gott samvete kan börja dricka öl redan i bilen.
Nackdelen med öldrickande i bilen är att toalettbehovet som ofta uppstår vid just öldrickande är svår att lösa i bilen.
En eloge till våra fantastiska förare som inte körde fel en enda gång :)

När vi väl anlände till vandrarhemmet var det ju bara att brassa på musiken i min lilla stereo som jag (otroligt nog kom ihåg att packa) o höja alkoholhalten till lagom promille innan vi begav oss till Prideområdet.
Turligt nog var det gångavstånd o vi såg tälten från vandrarhemmet. Vi behövde bara korsa en äng.
Men detta hjälpte föga när ölen flöt som niagarafallet o lokalsinnet blir om möjligt ännu sämre än i nyktert tillstånd.
Vi har nog gått på precis varje kvadratcentimeter på gärdet nu.
Men vi kom ju hem tillslut o motion fick vi dessutom.

På fredag var det dags för bröllop för underbara Linda o Katarina som äntligen skulle få varandra även på pappret ;) Solen sken o cermonin hölls utomhus. Några små tårar kom allt krypandes även på en hård stålkvinna som jag. Efter vigseln bjöds vi på ett glas bubbel och en bit mat i Rosendals världshus, där allt var klätt i vitt med kristallkronor som hängde ner från det draperade taket.
Själv var jag nära svimmningsgränsen när jag skulle hålla tal inför hela sällskapet. Att tala inför fler människor än 1,2 personer ger mig ångest, klåda o mjäll. Men jag klaradet det för att citera Kattis: "Med bravuuuuur!"
Jag själv var glad att jag inte svimmade eller spydde över bordsgrannen.



Än en gång; Grattis underbara vännerna!!



På lördag var vi alla en aning trötta. Men jag o Kila bestämde oss för att det var lika bra att ta en öl till frukost, eftersom paraden började redan 13. En timma försenade skulle vi ju hitta dit. Fick tag i en taxi som körde oss till ett tåg av människor. Problemet var bara att detta var motståndsrörelsen mot Priden. Vi kände väl att vi inte riktigt passade in där.
Efter mycket om o men o en hel del bittra ord från en mycket bitter Ana hittade vi rätt :)

Det var en lyckad semester. Min o älsklings första, men absolut inte sista, riktiga semester ihop.
Nästa gång hoppas vi kunna ta oss utanför Sveriges gränser.

Tack till Teres, Kila, Ana, Katarina, Linda o min kärlek som gjorde resan minnesvärd till tusen!

Just nu vill jag bara vara i dina armar.
Det är som om jag inte riktigt når upp till ytan.
Jag älskar dig.

♥





.